Business Lab och SUPande i Varberg

Varberg levererar

Varberg levererar

Rackarns vilken dag det har varit i Varberg. Har spenderat den tillsammans med folk från hela Sverige som arbetar med att utveckla de kulturella och kreativa näringarna (KKN). Här fanns folk från Åre, Hultsfred, Göteborg, Kungsbacka, Halmstad, Stockholm och så jag från Luleå och Lisa Helmér från Piteå. Det är organisationen CRED som arrangerade en praktisk dag och som också varit med och skrivit boken TODO  som är en verktygslåda för de kulturella och kreativa näringarna. Vi jobbade praktiskt under dagen genom CRED Business Lab. Det är en metod som är en slags ”snabbverkstad” där man under ett par timmar arbetar med egna företagare inom KKN, för att hjälpa dem att hitta nya affärer.

Intensivt tänk och skrivjobb

Intensivt tänk och skrivjobb

En enkel och effektiv metod som levererade ett färdigt resultat att ta med hem för den företagare som jag och min grupp satt ”tänderna i”. Men allra mest imponerad blir jag över att se hur olika organisationer, myndigheter och företag arbetar ihop i Varberg. Man har utvecklat destination Varberg, som är känd sedan länge för sina kurortsanläggningar till något nytt genom begreppet Coastal Culture. Man har utvecklat den kultur som vuxit sig allt starkare kring actionsport och surfing och tagit det till en helt ny nivå. Startåret 2011 kom 10.000 besökare till Varberg, året därpå 16.000. I år hade man en paus men nu hårdsatsar man den 23-15 maj 2014.

Med livet som insats ;)

Med livet som insats 😉

Innan jag drar hemåt fullastad med metoder och lätt havsdoftande inspiration kände jag mig ”tvungen” att testa en vattensport. Testade SUP, Stand Up Paddling. Havet stormade nått fasansfullt, jag paddlade ut sicksackandes mellan gigantiska brännmaneter, krockade våldsamt med en annan SUP:are och simmade för mitt liv ett par timmar innan jag slutligen nådde land. Sen tiggde jag och bad om att bli fotograferad så att bilden skulle kunna bekräfta min story. Tack Anna, Anders, Linda och Lovisorna på CRED för massor av kunskap och inspiration. Nu bär det av hemåt och jag är mer än någonsin övertygad om att vi uppe i norr också kan enas och arbeta tillsammans för bästa möjliga utveckling av de kreativa näringarna.stinanamn

8 punkter att jubla över?

Funderingar vid ett köksbord

Funderingar vid ett köksbord

TACK elever, studenter, företagare, föreläsare, skribenter, forskare, tjänstemän och politiker som tagit sig tid och generöst delat med sig av sina tankar, strategier, visioner och förslag.

Många har tyckt att det varit positivt att få diskutera de Kulturella och Kreativa näringarna (KKN) och har utryckt förhoppningen att det här projektet/förstudien kanske kan bidra till en starkare bransch. En del har även uttryckt viss skepticism över uppdraget och den trista möjligheten att den här förstudien kanske bara blir ytterligare en rapport i raden av hyllvärmare. Jag tackar även för den uppriktigheten.

Förstudien kommer i färdigt skick att innehålla;

  • ett sammansmält resultat av cirka 300 röster inom KKN näringarna i Piteå och Luleå samt andra nationella och internationella röster.
  • en beskrivning av ”Eco-systemet” (ungefär 1 400 bolag) för KKN-näringarna i Luleå och Piteå (dvs innehålla även de aktörer jag inte haft möjlighet att träffa live).
  • förslag till en strategi.

Men innan den blir färdig så vill jag kommunicera lite tankar så här långt. Här kommer ett första utkast och frågeställningar. Tyck gärna till. Under slutet av oktober/november blir det några arrangerade möten i Luleå och Piteå för att dra det hela ett par vändor till.

SLUTSATS (vi börjar med den). För att nå FRAMGÅNG räcker det inte med att fortsatt utveckla och stärka befintliga verksamheter inom de kulturella och kreativa näringarna, man måste även SKAPA NYA FÖRUTSÄTTNINGAR i form av nya motorer, mötesplatser, kompetenser och nytt kapital. En nyckelfaktor är dynamiska och organiska strukturer som löpande kan hantera, stimulera och hjälpa till att konkretisera olika inspel, idéer, initiativ och personer, både från offentlig och privat sektor.

Förstudien föreslår en BRED STRATEGI för att skapa ett Norrbotten där de kulturella och kreativa näringarna kan växa sig starkare ur ett näringslivsperspektiv, vilket kommer att vara en avgörande faktor för att regionen ska bli attraktivare att stanna i eller flytta till.

Hur har andra gjort som har lyckats? 

Den finns oerhörda mängder av intressanta case, rapporter och projekt från den internationella arenan, som handlar om  KKN ofta betitlad The Creative Industry. Det utmanade med alla dessa fantastiska exempel är att de ofta;

  • Skett i områden eller städer med mycket människor. Det innebär att det funnits ett relativt stort antal ”vildhjärnor”, kreatörer och entreprenörer på dessa platser, dvs en underifrån rörelse.
  • Platserna har ofta haft gamla bevarade industriområden som man använt för nya verksamheter och mötesplatser.
  • Tjänstemän och politiker har i sin tur format ett tydligt ledarskap för att genomföra dessa projekt, alltså en rörelse uppifrån och ner.
  • Skett genom en kraftfull blandning av offentliga och privata medel.

Hur ska vi göra för att lyckas?

Oddsen kan verka svåra. Vi är en region med relativt sett få människor, dessutom spridda över en stor yta. Basnäringarna har varit dominerande, där flertalet i tidigare generationer varit anställda och entreprenörerna har varit betydligt färre. Kan vi bli en stark aktör på den globala arenan, har vi det som krävs? Jag lyfter här fram åtta punkter som man kan bygga en strategi på;

FÖRDELEN ÖVER ATT VARA FÅ

Att vi är få kan vara en fördel. Det är nära mellan invånare och beslutsfattare. Vi kan förändra saker relativt snabbt pga. korta beslutsvägar. Om vi kan enas kring gemensamma strategier så har vi faktiskt en fördel framför andra mer tätbefolkade områden.

UTMANING; Hur skapas en gemensam strategi och hur ser man till att hålla den dynamisk, innovativ och resultatinriktad?

PARADIGMSKIFTE FÖR HUR VI KOMMUNICERAR OCH LEVER VIA DIGITALA MEDIER

Världen är idag digitalt sammanbunden, affärer görs globalt. Vem som helst (dock med tekniska och sociala färdigheter) kan nå ut till kunder i princip var som helst i världen. Tidigare hierarkier löses upp, gamla affärsmodeller tippar över kant och vi lever i en konstant förändring som drivs av snabb teknikutveckling och allt mer fingerfärdiga användare och kräsna konsumenter. Internet och mobiliteten är bärare av detta historiska paradigmskifte och vi har bara sett början än. Här finns stora möjligheter för KKN om man behärskar den digitala tekniken och kunskapen om hur man bygger innehåll och relationer för olika kanaler och målgrupper. Med rätt affärsidé kan rätt person bo i Norra Sverige men ha världen som arbetsfält.

UTMANING; Hur ser kompetensnivån för detta ut inom KKN och hur säkerställer man kompetens och omvärldsbevakning på detta område? Vilka noder och platser vill vi samverka med på den nationella och internationella arenan?

EFTERFRÅGAN PÅ KKN PRODUKTER OCH TJÄNSTER ÖKAR 

Efterfrågan på produkter och tjänster för aktiviteter, förströelse och underhållning relaterade till KKN, fortsätter att öka. Inom EU görs kraftfulla satsningar/program som Creative Europe för KKN näringarna framöver, med syfte att stärka den europeiska KKN branschen i ett internationellt konkurrensperspektiv.

UTMANING; Behövs det offentligt stöttade projekt med EU och regionala medel för att klara den globala konkurrensen och vilka aktörer har möjlighet att använda och hantera dessa möjligheter? 

BRANSCHÖVERSKRIDANDEN UTVECKLAR INNOVATIONER OCH AFFÄRER

Vi bor i ett unikt län med en fantastisk natur, med en mångkultur med djupa historiska rötter och med en stabil basnäring. Med hjälp av digitala verktyg och ett innovativt synsätt borde vi kunna utveckla nya produkter och tjänster för turism/ besöksverksamhet, data/it, matupplevelser, gruvbransch, hälsovård mm. Här borde KKN kunna utveckla affärer eftersom det i slutändan handlar om att kreera innehåll, paketera och sälja kreativt.

UTMANING; Hur utvecklar vi vardagliga metoder för att tänka och arbeta tvärsöver olika branscher istället för i stuprör?

GEMENSAM NATIONELL OCH INTERNATIONELL SYNLIGHET UNDER ETABLERAT VARUMÄRKE

I en värld full av information och ständigt ökat antal sändare gäller det att vara synlig och tydlig i sin kommunikation. Varje sändare har förstås kontroll över sitt eget brand/varumärke men man kan fundera på vilken effekt det skulle ge om fler även co-brandade sig under begreppet Swedish Lapland. Det är ett inarbetat och väl förankrat varumärke som borde kunna användas i en större kontext än bara för turism/besöksnäring. På så vis skulle regionen gemensamt kunna ta en kraftfull position på den globala marknaden, via ett redan etablerat varumärke.

UTMANING; Vilka aktörer vill co-branda sig under begreppet Swedish Lapland?

FACEBOOKETABLERINGEN GER KRINGEFFEKTER

Regionen har genom Facebooketableringen visat sig stark i den s.k. ”gröna/rena ekonomin”. Facebook är ett av världens största varumärken. I går blev antalet Facebookanvändare 1 miljard. Dess genomslag och symbolverkan har i sin tur lett till ytterligare företagsetableringar, som vill dra nytta av närheten till Facebook. Genom nära relationer till Facebook och andra framstående företag inom den ”sociala mediesfären” garanteras möjligheterna i regionen för hög nivå av kompetensutbildning inom sociala medier, spel osv genom föreläsningar, kompetensutveckling och workshops av olika slag.

MÖJLIGHET; Inte en fråga utan en faktisk möjlighet att ta del av olika föreläsningar inom detta fält redan denna höst både i Luleå och Piteå och fler tillfällen blir det from nästa år.

ÖKAT FOKUS PÅ SYNLIGHET OCH VISUALISERING FÖR MÅNGA BRANSCHER

En växande trend när man bedömer projekt idag är att man ställer starkare krav på synlighet och visualisering, inte minst i EU-projekt.  Det finns många organisationer, bolag, myndigheter, utbildning och forskning som behöver professionell kunskap för att klara detta.

Basnäringarna efterfrågar också kompetens inom det man kallar ”gamification” för sin kommunikation och marknadsföring. Genom crossmöten mellan basnäring och KKN kan nya affärer skapas om man klarar av att hantera varandras olika kulturer och språk.

UTMANING och TIPS TILL KKN bolagen; Hur når köpare och säljare varandra och hur ror man hem affärerna?

KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR = KUL OCH ATTRAKTIVT FÖR UNGA

Yrken inom KKN näringarna står högt på listan för ungdomars drömyrken. En region med stark KKN näringar bör rimligtvis attrahera unga att stanna om de vill, i regionen för att man kan försörja sig på sitt intresse.

UTMANING; Hur synliggör man KKN näringarna och hur tar man hand om idéer och initiativ från de som är intresserade av att jobba med dessa näringar. De befintliga inkubatorerna är en av öppningarna, behövs det fler? 

Fundera på det här så länge, så tar vi lite åsikter och förslag i nästa vecka, förutom det tidigare nämnda (i föregående bloggar) ”lokomotivet spel” och kuliga hus 🙂


 

 

 

WANTED – kuliga hus!

Om jag ska lyfta fram ETT ÄMNE som folk inom de Kulturella och Kreativa näringarna (KKN) lyfter fram som extra viktigt, så är det VIKTEN AV ROLIGA OCH BRA MÖTESPLATSER i KULIGA HUS.

Kuligt hus för mig!

Kuligt hus för mig!

Vad är då en rolig och bra mötesplats och ett kul hus? Vid en första betraktelse så låter det ju som den enklaste sak i världen men vid en närmare eftertanke visart det sig rätt knepigt att precisera. Roligt, bra och kul är ju subjektiva begrepp, som betyder helt olika saker för olika människor. Men jag gör ett försök att beskriva det som efterlyses. Här kommer en osorterad massa förslag; Labb av olika slag med olika teman och modeller, Speedinkubator (modell t ex  ”Venture Garage” i Finland), schysst fik och restaurang/mötesplats, omvärldsbevakare (topics), såpbubblemaskin, omvärldsbevakare (EU, program), ”Koordinatorer/ kopplare” mellan kunder och bolag, ”spridare” av olika slags information, marknadsförare, rådgivning, kompetensutveckling, hologram, inspirationsföreläsningar, events, fester, nycirkus kurser, konserter, föreställningar, kontorsplatser av olika slag, offentliga supportorganisationer, ”heta stolen” för brännande ämnen, teknikhjälp, mötesplatser för olika branscher och så förstås öppet i princip dygnet runt. 

Vill ha möbel!

Vill ha möbel!

Det finns i dag olika aktörer både i Luleå och Piteå som gör en del av dessa saker men de är oftast spridda över staden. De som är relativt nya inom KKN påpekar att det är svårt att få en överblick och hålla kolla på alla aktörer. Mot det kan man ju argumentera att drivna människor, de med det rätta virket alltid hittar rätt och tar sig fram. Det som jag däremot tror skulle förenkla både för kunder och support (tjänstemän och politiker) är om det fanns en central ”spridare” eller ”kopplare” av information och människor. Någon eller några som alltid finns på ett ställe och har som uppgift att sprida vad alla olika support organisationer har för ”calls” och aktiviteter.

Kuligt hus för dig?

Kuligt hus för dig?

På så sätt skulle hela systemet av information och spridning vitaliseras. Det skulle bli mer effektivt och det skulle bygga relationer på ett bättre sätt. Hit skulle också beställare av tjänster och produkter inom KKN kunna komma och få hjälp att hitta rätt bolag och producenter. På så vis skulle offentligt och privat kunna fungera sida vid sida. Här skulle man också kunna få hjälp med omvärldsbevakning genom ”kopplare” som hänvisar till olika bolag som är duktiga inom respektive område. Här finns också researchers som på heltid bevakar olika områden som t ex EU:s olika program och som vidareförmedlar den kunskapen till bolag och andra intressenter. Och så finns det labb för olika behov, där man får testa och pröva ideér och teknik och hjälp att ta det vidare om man vill.

Kul mat?

Kul mat?

Och så hålls det kanonföreläsningar och events av olika slag och så ska det vara öppet helst från tidig morgon till sen kväll. Och säg inte att det går för mycket av det här görs redan t ex på MediaEvolution i Malmö. Vi måste bara anpassa det till våra respektive förutsättningar och man måste vinnlägga sig om att balansera väl mellan offentlighet och privat sfär, så respektive part vet vad som gäller och hur alla ska gynnas på bästa sätt, det påpekas av väldigt många.

Viktigt!

Viktigt!

En sak som jag lärde mig av Mediaevolution i Malmö var också vikten av ETT FIK/RESTAURANG som MÖTESPLATS. De resonerade som så, att om det går det att fika på respektive plan och avdelning så kommer man att göra just det. Genom att ”tvinga” alla att gå till ETT STÄLLE, skapar man en RIKTIG MÖTESPLATS som verkligen fyller sitt syfte som just mötesplats. Entreér verkar också vara ett problembarn, mest i form av genomfartspassager. Folk jag pratat med som vistas på ställen som Acusticum, Aurorum Science Park och Kulturens Hus har påpekat att just entréplanen borde kännas mer ”mötiga”/ombonade och fungera som mötesplatser. Piteå har sitt Acusticumhus som sjuder av bolag inom KKN, men det finns även andra starka fästen nere på stan, på Noliaområdet och på Furunästets Företagsby. I Luleå är bolagen spridda över stans olika områden och det är dags nu tycker många att skapa ett hus i centrala stan för KKN-näringarna.

Så jag önskar oss alla lycka till med att plocka upp så många som möjligt, av ovan formulerade idéer och göra verklighet av dem. Nu  börjar jag blåsa upp mina röda ballonger så att vi kan få kuliga hus som ”lyfter” ordentligt. 

Hur jag blev en ”Gollum” över en sommar


– Hur var din sommar då, du ser lite siktblek ut ? frågar en vän på besök. – Gjort något kul, träffat nya människor, lyder följdfrågan. – Jag har umgåtts med SNI-koder svarar jag lite väsande. Det kanske inte är värdens hetaste ämne att skriva om i en blogg men jag gör ett försök att förklara vad jag pysslat med djupt in i statistikens irrande gångar.

Drömmer om irrgångar i Morias gruvor

Drömmer om irrgångar i Morias gruvor

Ska man kartlägga en bransch som de kreativa och kulturella näringarna, så ger man sig ut på hal is. Ingenstans i Sverige eller Europa har man lyckats göra en riktigt kvalitativ kartläggning.  För det första finns ett problem hos Statistiska centralbyrån, man gör inte hips vips nya koder för nya yrken och branscher. Man kan säga att det finns en lags eftersläpning i statistiken gentemot verkligheten. Det gör att nya företag inte hittar riktigt rätt. Konkret innebär det att många nya företag registrerar sig under flera koder.

Bosse Ringholm pratar SNI koder

Bosse Ringholm pratar SNI koder

När jag tittar på hur detta ser ut bland Luleå och Piteåföretagen, så ser man att de som startat företag sista åren nästan alltid har 3-5 koder/branscher de verkar under medan företag som är tex 8 år gamla oftast bara har en. Ett hyfsat skarp antagande säger förstås att unga företag i dag har fler affärsben än vad som var fallet tidigare. Ett annat sätt att lösa detta vilket jag sett skett under det senaste året är att man registrerar sitt bolag som konsult (för det kan man ju vara inom vad som helst?) och då blir det knepigt för sådana som mig.

Och varför räknas inte frisörer till dessa näringar t ex. Ja hej och hå jag skulle kunna skriva en roman om detta som antagligen skulle få ges ut på eget bolag och trots gratis nedladdning skulle den nog inte vara så het.

Nåja nåja hur har jag gjort då, jo jag har GISSAT. Jag har utifrån de samtal och den erfarenhet jag har valt ut 19 olika branschkoder som jag tror ska täcka dessa branscher i Luleå och Piteå. Allt ifrån SNI kod 14; tillverkning av kläder  till 73; reklam och marknadsundersökning.  Under kod 73 finns i sin tur 5 underavdelningar osv , hänger ni med? Jag fick fram 1800 bolag/poster. 400 av dessa har jag sorterat bort (varför jag gjort detta kommer ut som roman nr 2). Sen har jag gått igenom bolag för bolag och tittat på vad de gör, om de har hemsidor, när de startat, anställda osv, kvinnor, män, ålder osv. och sen har jag försökt se mönster, tendenser och göra någon form av analys. Jag är långt ifrån klar och jag har svurit många gånger över vad jag gett mig in på. I mitten av Augusti så säger sonen åt mig att prata tydligare, han tycker att jag nästan väser nu för tiden och så säger han att det skulle uppskattas om jag spelar något annat än ”Lord of the Rings” när jag jobbar.

Inte ser han väl så pjåkig ut egentligen?

Inte ser han väl så pjåkig ut egentligen?

Men till slut börjar jag se ljuset i tunneln (även om del tycker jag ser ut som att jag inte sett ljuset på länge) och jag har förhoppningen att kunna bjuda på en vettig bild av allt detta under oktober. Fram tills dess så fortsätter jag att undersöka bolagen, inte genom trevliga levande dialoger  utan genom siffror, bokstäver och tankar framför datorn. Men jag är övertygad om att kombon av dessa två metoder; djupsamtal med vissa och kartläggning av ”alla” borde kunna ge en HYFSAD BILD av hur de KULTURELLA och KREATIVA NÄRINGARNA faktiskt ser ut i Luleå och Piteå 2012. Sen kunde jag inte hålla mig utan beställde i min byråkratiska statistikiver samma sökning för de övriga 12 kommunerna. Då fick jag 1200 träffar totalt, det är också intressant tycker jag, någon som håller med eller bryr sig?

Var kan jag ”köpa” en digital portfolio?

Det finns ett område/segment inom de kulturella och kreativa näringarna, som utmärker sig mer än andra om man tittar till hur mycket pengar som omsätts. Det är spelindustrin. De bolag som är bäst tjänar enorma summor men det är en svår bransch att slå sig fram i. Det riktigt intressanta är att spelproduktion i sig, innefattar nästan alla andra kulturella utryck som design, ljud, musik, bild, dramaturgi osv. Satsning på spel kan faktiskt innebära att man kan få ett lokomotiv som kan dra och stimulera andra delar av de kulturella och kreativa näringarna. Det här tål att funderas på. Men för att kunna överväga om det är en realistisk satsning att satsa på t ex en spelutbildning Norrbotten, så bör man förstås göra sin hemläxa och då är det bra att ha Michael Stenmark med sig, som har en gedigen historia i nationell och internationell spelbransch.

Ann-Sofie och Michael diskuterar...

Ann-Sofie och Michael diskuterar…

I Malmö finns vad många anser är Sveriges bästa spelutbildning, nämligen Game Assembly som är en YH (yrkeshögskoleutbildning). Nere i hamnområdet, ett kvarter bort från Mediaevolution (se förra bloggen), så har vi stämt träff med Ann-Sofie Sydow, som är utbildningsledare/ programansvarig. Under ett par timmar ger hon oss en gedigen genomgång och beskriver i detalj utbildningens struktur och modell, vilket mejslats ut genom år av praktiserande, med och motgångar. Man kan söka en av tre spår. Det är spelprogrammering, spelgrafik eller leveldesign. Jag erkänner direkt att jag fattar vad spelprogrammering och spelgrafik är men inte leveldesign. Ann-Sofie ler snällt och pedagogiskt och beskriver hur en leveldesigner gör banans rumsliga utformning och uppbyggnad. Det är leveldesignerns ansvar att se till att banan ”bär” spelet, att det blir intressant och roligt att spela. Under utbildningstiden fördjupar studenterna sina kunskaper i individuella kurser och arbetar mycket i projekt med team där alla tre grenar ingår. Jag och Michael lyssnar imponerat  och jag tänker att om denna utbildningsledare skulle skickas ut på en turné genom landet Sverige skulle vi få formidabla utbildningar överallt. Hon har grymma krav på kvalité, utförande, resultat och sammanhållning av kollegiet/lärarna. Jag får uppfattningen att utbildningen är byggt på en passion för metoder och lärande kombinerat med ett samurajsvärds effektivitet i utförandet.

Ann-Sofie utbildningsledare

Ann-Sofie utbildningsledare

Vi pratar även om hackerkulturen som förenklat innebär att man aldrig blir fullärd bara bättre, att man nöter på och klurar ut saker så småningom. Det tjejer som antagits till utbildningen har ofta klivit av. Skälet hävdar Ann-Sofie är att de är så högpresterande att de inte klarar av att det kan ta dagar innan man begriper matten/programmeringen. Killarna fattar inte heller någonting de första dagarna men de bryr sig inte lika mycket, stannar kvar och förstår senare.

Det här är en speciell problematik som Ann-Sofie nu försöker komma åt genom förebyggande samtal/scenarios om hur killarna respektive tjejerna hanterat situationen och hon är hoppfull inför framtiden.

Ann-Sofie vidare berättar att spelbranschen i Sverige består av cirka av 1500 anställda totalt. Det är en liten bransch men den omsätter mycket pengar. De som passerat nålsögat för att komma in och sedan tar sig igenom utbildningen sugs snabbt upp av branschen. Jag undrar om några av dem startar egna bolag efter utbildningen men Ann-Sofie säger att de flesta som studerar är fantastiska kreatörer och programmerare men kanske inte de bästa affärsmännen, de flesta passar nog bäst som anställda.  Vi tackar Ann-Sofie och säger ödmjukt att om vi ska göra utbildning i norra Sverige, så siktar vi nog mer mot nivån för ”casual games”, med spel som har Facebook och mobiler som plattformar. Ann-Sofie säger att vi resonerar intelligent. Vi säger att vi vill att hon kommer upp till oss och berättar om sitt arbete och spelbranschen och det gör hon gärna, lovar hon.

Vackra Malmö in reality

Vackra Malmö in reality

Jag och Michael snubblar ut i solen fyllda av information och intryck. Nu tror jag mig ha fått en bra koll på hur den högsta nivån av kunskap ser ut inom dataspelandets värld ser ut. Den där nivån som består av stora spelbolag som har ett par hundra anställda som arbetar med projekt på mellan 3-5 år. Vi går och käkar räkmackor vid kallbadet i Malmö. Jag blundar i solen och tänker att jag inte alls längre drömmer om att vara 16 år och programmerare utan mycket hellre vill vara en leveldesigner, ska bara få ihop min digitala portfolio först…undra om man skulle kunna köpa…

Facebook, Game Assembly